Alla hjärtans dag är en temadag som firas den 14 februari varje år och har sitt ursprung i traditioner som uppstod kring helgonet Sankt Valentin under medeltiden i Frankrike och England. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.
Firandet av helgonet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet, men exakt vem denne var är oklart. Flera olika martyrer med namnet Valentinus från 200- och 300-talet är dokumenterade, även om nästan ingenting konkret är känt om dem. Enligt en sen medeltida helgonlegend ska Sankt Valentinus ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter – något som kom att inlemmas i vissa moderna historier om Sankt Valentin.
Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver. Även i Sverige har seden att på lek para ihop flickor och pojkar funnits, men i tradition varit förlagd till pingsten.
I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade Valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar skänkas bort.
Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II:s förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i – det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på alla hjärtans dag.
Den äldsta bevarade Valentinhälsningen är från 1477 , då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade John Paston som hon kallade sin ”worshipful and well beloved valentine”.
I Sverige har firandet av Sankt Valentin och alla hjärtans dag inte förekommit i någon större utsträckning förrän på 1960-talet, efter att det av kommersiella skäl lanserades och möjligen också utifrån amerikansk kulturell påverkan. Nordiska Kompaniet försökte importera seden till Sverige 1956 och 1957 anges Sveriges blomsterbransch ha försökt introducera "Valentines day", men det tog tid innan firandet blev mer än det hjärtformade gelégodiset. 1985 markerades denna dag offentligt som Alla hjärtans dag i våra kalendrar. Under 1990-talet tog dock firandet fart (kanske som en följd av uppmärksamheten i skolorna).
Enligt en rapport, som Svensk Handel publicerade 2017 och som är sammanställd av enkätsvar från omkring 1 000 tillfrågade svenskar i åldern 18–80 år i januari 2016, var det 48 procent som planerade att uppmärksamma alla hjärtans dag. Enligt 2012 års undersökning var blommor vanligast att ge som gåva (17 procent), tätt följt av att bjuda den man tyckte om på middag (16 procent). Det var mindre vanligt med kläder (2 procent) och böcker (1 procent) som alla hjärtans dag-gåva. Middag var den populäraste gåvan att få denna dag (36 procent), medan kläder (3 procent) och geléhjärtan (2 procent) var minst önskvärda i undersökningen.
På alla hjärtans dag säljs över fyra miljoner rosor i Sverige. Framförallt efterfrågas mörkröda rosor. Eftersom efterfrågan på rosor i världen är större än tillgången just denna dag, säljs det även många mörkröda tulpaner och nejlikor då.
